söndag, 21 oktober 2012

Koka ketchup

ketchup i kylen foto mia lindgren heliga hembygd
Förra året testade vi för första gången att göra ketchup. Receptet kom från boken I mormors skafferi och löd så här:

3 ½ kg tomater
3 gula lökar
3 stora äpplen
1 tsk vitpeppar
1 ½ msk 24% ättika
knappt 1 dl salt
200 g socker
natriumbensoat

Ketchupen blev god men alldeles för salt! Vill du göra själv så följ alltså inte det här receptet till punkt och pricka utan använd ditt logiska tänkande (hur ofta har man 1 dl salt i någon form av mat?).

Årets ketchup lagades på gehör och smakades fram utifrån erfarenheterna av förra årets översaltade variant.

Först kokade vi ihop tomater, äpplen och lök i 15 min, sen passerades moset genom en sil så att skal och tomatkärnor försvinner. Det tar en stund och är lite geggigt. Sedan ska allt tillbaka till grytan, kryddorna tillsättas och kokas ihop till en bra konsistens. Sist tillsätts natriumbensoat.

tisdag, 16 oktober 2012

Smörja med sniglar

placering av snigel foto elina holmgren heliga hembygd
När hjulen börjar gnissla och gå trögt är det dags att smörja naven med sniglar. Den sträcka en kan köra innan hjulen börjar gnissla igen kallas en snigelmil.

Hermine Olofsdotter stöter på detta bruk under en resa i Blekinge 1864. I resedagboken Betraktelser från Blekinge går att läsa om kusken som stannade vagnen längs med vägen när han såg en mösatjäring (snigel) för att stoppa den i oleböken (oljeburken).

sniglar i burk foto elina holmgren heliga hembygd
Sniglar har under 1700- och 1800-talet använts till att smörja nav och axlar i vagnshjul och kvarnverk. Mest populär var den kraftiga skogssnigeln men även andra sniglar har förekommit. 
– En har stått sig med vad som funnit till hands, berättar hembygdsforskaren Kurt Johansson, tillika ordförande i Kristianopels hembygdsförening.

Sniglar går också med fördel att använda vid smörjning av cykelkedjor och för den som har tid att vänta en stund kan sniglarna nyttjas utan att ta skada.

Till smörjning av motordrivna fordon fungerar sniglar dessvärre sämre. Sniglarnas slem tenderar att utvecklas till kol och knäck på grund av de höga temperaturer som kan uppstå.

sniglar pa rad foto elina holmgren heliga hembygd
snigelslem foto elina holmgren heliga hembygd

Vi använde oss av åkersniglar från grönsakslandet till att smörja Mias cykelkedja. Efter en 15 minuters promenad på kedjan var där tillräckligt med slem för ännu en snigelmil på cykel.

smorjholk nordiska museet

Smörjholken, ulebulken eller snigelspannen hängde baktill på vagnen så att sniglarna fanns nära till hands vid behov. Exemplaret på bilden kommer från Lilla Mellösa socken i Södermanland och finns bevarad i Nordiska museets samlingar. Bilden är lånad från www.digitaltmuseum.se

 

 

 

söndag, 07 oktober 2012

Strövtåg i hembygden

 

fredag, 05 oktober 2012

Sätta glögg

Det är kanske aningens tidigt men om man räknar med en tidig glöggsäsong i år så är det dags att sätta glöggen nu.

glöggingredienser foto elina holmgren heliga hembygd

Det här receptet kommer från GöteborgPosten och testades för några år sedan med gott resultat.

5 liter svagdricka
5 skivade råa potatisar
1 paket bakjäst
1 påse nejlikor
1 påse kardemummakärnor
5 cm färsk ingefära
1 kanelstång
2 paket russin
2,5 kilo socker

Blanda ihop allt i en tiolitershink, täck med plastfolie som du gör små lufthål i och låt hinken stå i rumstemperatur tre till sex veckor. Tappa sedan upp på flaskor. Blir det för många flaskor för denna säsong går glöggen att lagra till nästa år.

Vi återkommer om några veckor med resultatet.

tisdag, 25 september 2012

Händelsebunden tideräkning

På Nordiska museets arkiv finns en frågelista om Tid och tideräkning. Vi tycker att det är spännande med andra sätt att tänka än de sifferbundna, som exempelvis rums- eller händelsebundna, och här fanns okonstlade svar på frågor som man ibland kan undra över, exempelvis hur man visste att det var middagsdags innan man hade klocka?
Var man i närheten ropades man in när maten var färdig, och var man långt borta sa magen ifrån när det var matdags, berättar Erika Eriksson i Lerdala för museets meddelare 1939.

Erika Eriksson, som var född 1865, ger också exempel på hur man kan tidsbestämma händelser genom att utgå från andra händelser som skedde samtidigt:
– På den tia far levde
– Före världskriget
(det första världskriget alltså, Heliga hembygds. anm.)
– Före storstrejken (1909)
– I min ungdom
– Det år jag blev konfirmerad
– Det år jag gifte mig
– Det var mens mor levde
– Det var året efter far gick bort
– Det var på den tin det var marken på Kampavall


Erikas exempel visar på en mer talspråkigt präglad kultur än den skriftspråkiga. Genom att hänga upp en händelse vid en annan, mer anmärkningsvärd händelse är den lättare att komma ihåg än vilket år Gustav II Adolf sköts vid Lützen.

fragelistsvar foto mia lindgren heliga hembygd
En ladugårdskarl från Brobacka, vars namn är helt omöjligt att tyda, ger samma bild av tideräkningen då han får frågan 1942:

Det var året före Skattegården byggde om ladugården, eller Dä va samma år som de la om vägen.

Vägomläggningar och nya ladugårdar fungerar ju som referenspunkt när man bor i ett samhälle där alla vet vilket hus som är Skattegården. Men kanske fungerar det också idag i större samhällen där vägar byggs om med medföljande bilköer under perioder, eller höga skyskrapor som rasar efter att flygplan flugit in i dem. Kommer vi ens ihåg vilket år elfte september skedde? Eller är händelsen viktigare än årtalet?

lördag, 22 september 2012

En himla massa halm

halm till stuka foto mia lindgren heliga hembygd
Vi har köpt vetehalm av vår hyresvärd till att bygga stukor med. Men än så länge ligger den på verandan i väntan på att rovorna ska skördas.

söndag, 16 september 2012

Barkbröd

vi gör upp eld foto mia lindgren heliga hembygd

När vi var på UrnaturUrnatur förra helgen så bakade vi barkbröd. Det smakade förvånansvärt lite bark och var väldigt gott, speciellt eftersom vi först hade kämpat med att gnida trä mot trä för att få en gnista glöd som till slut blev till en sprakande eld.

glod foto mia lindgren heliga hembygd
mia smalter smor foto mia lindgren heliga hembygd

Bark som mat har i Sverige både varit stapelvara och nödmat. I Sápmi har det hittats matbarktäkter som är 3000 år gamla. Där har innerbarken från tall främst använts som kosttillskott för kolhydrater, c-vitamin och mineraler och skördats under våren då saven gör att det lätt släpper. För att kunna lagra länge torkades och rostades innerbarken innan den maldes.

I mittersta och södra Sverige var den främsta barkanvändningen istället billigt substitut till säd när skörden slagit fel. 1867-69 var exempel på missväxtår då bark användes flitigt för att dryga ut den knappa säden. Togs barken på hösten hade näringsvärdena sjunkit och giftiga ämnen ökat vilket inte gjorde den särskilt lämplig som mat. Bark innehåller inte något gluten så utan annan säd är det svårt att hålla ihop brödet.

barkmjöl foto mia lindgren heliga hembygd

För att göra barkbröd enligt Urnatur behövs:
1 dl barkmjöl
3 dl vetemjöl
50 g smält smör
½ tsk salt
vatten

Blanda ihop till en deg, dela i 8 delar och kavla till tunna bröd som man steker i panna utan smör tills det fått färg. 

mia bakar barkbrod foto elina holmgren heliga hembygd


mia gräddar bakbröd foto mia lindgren heliga hembygd

barkbrod med ost foto mia lindgren heliga hembygd

Nödår eller inte, det var ett väldigt smaskigt bröd!

Källa:

Forskning & Framsteg, Bark – nyttigt och gott! 5/2007Bark – nyttigt och gott! 5/2007

söndag, 09 september 2012

Kulturarvsdag i träd

treehouse och tradtoppar foto elina holmgren heliga hembygd

I morse vaknade vi av frisk kall luft i ett oeldat hus tre meter ovanför marken.

Kulturarvsdagen som årligen uppmärksammas under andra söndagen i september, hade i år temat Under ytan. Vi valde att istället hålla oss markant över ytan spanandes från ett trädhus på UrnaturUrnatur utanför Ödeshög.

hangbro foto mia lindgren heliga hembygd
Urnatur är en imponerande verksamhet. I skogseremitaget har ägarna själva byggt sju stugor och trädhus av virke som kommer från ägorna, alla olika med egna inredningar och berättelser. I ett av dessa bodde vi inatt och var glada över att det inte blåste, för minsta pust svängde träden och därmed också oss uppe i huset. Maten på Urnatur kommer från grönsakslandet eller husknuten och äggen vi åt till frukost var ljust turkosa från hönsen vi hörde imorse.

mia and the treehouse foto elina holmgren heliga hembygd
Att vi befann oss på denna plats berodde på att vi hade en återträff för volontärer och svenska deltagare från sommarens IOV World Youth CongressIOV World Youth Congress. Tillsammans igår försökte vi väl och länge att få igång eld genom att bara använda pinnar, och när det efter några svettiga försök lyckats bakade vi barkbröd över öppen eld. Det smakade riktigt gott ute på den soliga hösteftermiddagen. Beskrivning kommer senare i veckan. 

vaxduk mossa foto elina holmgren heliga hembygd
Innan vi for i förmiddags fick vi med oss en bit vaxduk av mönstret Mossa designat av Ulrika Krynitz. Det får bli ett salsbordsminne av en fin skogshelg med fina människor.

onsdag, 05 september 2012

Bostonsquash

Squashen växer så det knakar i trädgården och det är inte lätt att hitta på nya recept hela tiden. För att kunna spara lite av squashen tills i vinter gjorde vi en bostongurksinläggning, fast med squash istället för gurka.

bostonsqash foto elina holmgren heliga hembygd

Vi började med att hacka små små bitar av squash, paprika och lök och lät det ligga i en bunke saltvatten över natten. På morgonen kokade vi först ihop en ättikslag på: en kaffekopp ättiksprit, en halv kopp vatten, knappt tre koppar socker, en halv matsked salt, en halv matsked krossade senapsfrön och två kryddnejlikor. När lagen kokat ihop sig hällde vi i de hackade grönsakerna och lät allt koka i 30 min tills det gottat ihop sig. I med bostonsquashen i burkar och ner med dem i matkällaren i väntan på höstens utflykter med korvgrillning.

söndag, 26 augusti 2012

Nystädad matkällare

matkallaren foto mia lindgren heliga hembygd
Välkommen in i vår matkällare! Den har fört en smutsig tillvaro under några månader men nu behövde vi utrymmet för alla gurkburkar som inte längre fick plats i kylskåpet. Sopa, torka, dammsuga, flytta på krukor, hitta plättjärn och våffeljärn och till sist sätta upp hyllband och ställa ner burkar och flaskor. Vi är mycket nöjda!

mia lindgren stadar matkallaren foto elina holmgren heliga hembygd

stadgrejer i matkallaren foto mia lindgren heliga hembygd
inlaggningar foto elina holmgren heliga hembygd
När vi nästa gång promenerar i vår skog i Värmland ska vi plocka med oss enris och lägga i matkällaren. Det ska enligt sägen vara bra mot möss.

onsdag, 22 augusti 2012

Liekvinnorna

elina holmgren slipar lie 3 foto mia lindgren heliga hembygd
Vi hittade en slö lie i ett uthus. Nässlorna var på god väg att växa sig högre än oss så nu skulle de offras. Vi gjorde först en testslagning med den slöa lien
 och visst gick det, genom att använda råstyrka, att hugga av de fasta nässelstammarna men har en nu tillgång till skärpverktyg ska ju dessa brukas. Elinas diamantbrynen är inköpta i USA och uppvisade i mången säkerhetskontroll innan de fick följa med i handbagaget över Atlanten. Efter en god stunds samvaro med eggen och brynen av tre olika grovheter återfick lien sin rättmätiga skärpa. Även de tunnaste grässtrån följde nu med i tagen. Teknik före styrka!

elina holmgren slipar lien 2 foto mia lindgren heliga hembygd
Att slå med lie är som en social enpersonsdans.  
ιι: Vänster ben ett steg åt vänster, svisch, höger ben ett steg åt vänster :ιι

mia lindgren slår med lie foto elina holmgren heliga hembygd


När en slår vid en vägkant så passerar hundpromenderande grannar och stavgående pensionärer som blir väldigt sociala och vill prata med en. Grannsämjan ökar i takt med att nässlorna minskar. Ryggen blir svettig och högerarmen går efter någon timme inte att lyfta över axelhöjd. Dagen efter hittas nya arm- och ryggmuskler som blivit rejält uppmjukade.

Vi är lite sålda på att slå med lie. Tur då att vi har rejält mycket nässlor och kirskål att öva på.

lördag, 11 augusti 2012

Äggoljetempera

mia blandar farg foto elina holmgren heliga hembygd

Idag målade vi första lagret med ljusgrå äggoljetempera på matbordet. Eftersom äggoljetempera är slitstarkt tänkte vi att det var bästa färgen till ett bord där vi spenderar mycket tid. Det är också en beprövad metod som använts sedan medeltiden, så då ska det väl fungera även för oss.

Äggoljetempera består av en del ägg, en del linolja, en del vatten (som tillsätts lite i taget sedan ägg och linoljan har blandats ihop) och pigment som man river i en mortel tillsammans med linolja och sedan blandar ner i färgen. Mängden pigment bestämmer om färgen blir laserande eller täckande. 

Ofta vill en måla några lager och det kan en göra med några dagars mellanrum. Färgen kan sparas i kylskåp så länge ägget är färskt.

Temperan torkar i flera steg: först dunstar vattnet, efter något dygn oxiderar oljan, och efter några veckor eller månader hårdnar äggen. Då får vi en dunderfast färg!

mia malar aggoljetempera foto elina holmgren

mala med malade naglar foto elina holmgren

linoljepapper foto elina holmgren

Till sist så får en komma ihåg att trasor som haft linolja på sig kan självantända. Därför 
avslutade vi målningen med en rejäl trasbrasa. Nu väntar vi på att bordet ska torka så att vi kan måla fler lager. Resultatet får ni se på matsalsbilder framöver!  

måndag, 06 augusti 2012

Terpentin och Arbetsbyxor

gyllenhaks byggnadsvård foto min lindgren heliga hembygd 

Idag tog vi en tur med den nyvaxade bilen Rut till Gyllenhaks byggnadsvårdGyllenhaks byggnadsvård utanför Moholm.

gyllenhaks byggnadsvårds historia foto mia lindgren heliga hembygd

titanvitt foto mia lindgren heliga hembygd

Vårt matbord i furu, inköpt på Domus 1986 av Elinas förra hyresvärds förra fru, har fått lacken avslipad och ska istället målas i ljusgrå äggoljetempera. Till det behövde vi köpa färgpigment och balsamterpentin. Ägg och linolja har vi hemma. Ni får följa med i målningsprocessen senare i veckan.

Med på köpet följde en dammvippa från Sahlins StrutsSahlins Struts i Borlänge samt ett par franska arbetsbyxor av märket Le LaboureurLe Laboureur som Adolphe Lafont ritade 1896: svarta för snickare och takläggare, och vita för stenhuggare.

anglok lundsbrunn foto elina holmgren heliga hembygd

Kulturarvsfärdmedel - det kommer förhoppningsvis att bli ett återkommande tema här på Heliga hembygd. Vi inleder med att stiga på ett tåg, draget av ånglok, som under somrarna färdas mellan Skara och Lundsbrunn, en blåsig tur i tredjeklassvagn på 20 minuter.


tredje klass lundsbrunn foto elina holmgren heliga hembygd


1874 invigdes första järnvägen i Skara. Persontrafiken var i bruk till 1970 och godstrafik till 1984. Idag driver föreningen Skara - Lundsbrunn Järnvägar all tågtrafik på sommaren samt underhåll av vagnar, lok och räls.

Ångloket VGJ 4 byggdes 1898 på Motala verkstad, och tredjeklassvagnen NKLJ 520 tillverkades 1918 på Vagn & Maskinfabriken i Falun med plats för 30 sittande personer.

ralsbussen lundsbrunns kurort foto elina holmgren heliga hembygd


I Lundsbrunn bytte vi till diseldriven motorvagn från 1957 och åkte den korta sträckan till Lundsbrunns kurort där vi hann med en 5 minuters promenad och föraren hann klippa ner några kvistar som slog emot tåget  innan det var dags att åka tillbaka till stationen i Lundsbrunn. 

ralsbuss lundsbrunn foto elina holmgren heliga hembygd

ralsen i lundsbrunn foto mia lindgren heliga hembygd

Läs mer om Skara - Lundsbrunn Järnvägar på www.sklj.se 

www.sklj.se 

söndag, 22 juli 2012

Filbunke

Filbunke är festligt på sommarens frukostbord. Konsistensen påminner om smält ost och smaken är syrlig så söta tillbehör som honung och bär gör sig fint till. I veckan har vi gjort två omgångar filbunke, den första serverades till två amerikaner på besök, och den andra står i kylen i väntan på morgonens frukost.

mia lindgren haller filbunke foto elina holmgren heliga hembygd


Margaret Howitt skrev 1867 i boken ”Ett år hos Fredrika Bremer”:


Till middag hafva vi jemte mycket annat godt äfven sur mjölk, som alltid hör sommaren till i Sverige och kallas filbunke. Med afseende på svenskarnas kärlek till denna sin nationalrätt, berättade tant Fredrika här om dagen en anekdot.
En fattig svensk vandringsman kom en gång ända till Rom, sjuknade der och blef intagen i ett kloster samt med godhet vårdad af de fromma fäderna, men han kunde icke förtära några af de födoämnen som bjödos honom, och mummlade beständigt
”filbunke! filbunke!”
Bedröfvade öfver sin oförmåga att lindra hans qval, lyssnade de goda klosterbröderna på hans klagorop och ett ljus uppgick för dem. Det var utan tvifvel sitt syddshelgon han anropade och med hög röst stämde de upp: ”Sancte Fil Bunke, ora pro nobis!”


mia lindgren kokar filbunke foto elina holmgren heliga hembygd


Första gången man gör filbunke behövs en startkultur. Det kan vara en filbunke som du har fått från en vän eller en som du köpt i affären. På somrarna brukar det finnas i nästan alla mejeridiskar i landet.

Värm 2 liter fet mjölk, gärna ohomogeniserad, till strax innan kokpunken och låt sedan svalna till fingervarmt. Ta fram skålar och häll ner lite av den gamla filbunken i varje skål. Häll ner mjölken och rör ihop så det blandar sig. Fyll också en mindre mugg som du använder som startkultur nästa gång du ska göra filbunke.


mia lindgren haller mjolk foto elina holmgren heliga hembygd


Sätt en assiett på varje skål och gör en prydlig stapel av alla skålarna som du låter stå rumsvarmt i ett dygn. Då ska filbunken ha satt sig och fått en seg skorpa på toppen. Ställ i kylen och ät när den är kall.


staplad filbunke foto elina holmgren heliga hembygd

fredag, 13 juli 2012

Leta mobilladdare med pekare

Igår var mobilladdaren borttappad. Den hade använts dagen innan så någonstans i huset fanns den. Men var?

Då mobilbatteriet började visa rött och vi hade letat i varje skrymsle togs pekarna fram. Pekare är två metallstänger som är böjda i 90 graders vinkel och som man håller en i var hand. Pekare, liksom slagruta och pendel, har använts för att leta efter vattenådror och för att mäta ut energifält i marken men de kan också hjälpa en att hitta försvunna saker så som bortsprungna hundar och mobilladdare.


Elina går med pekare Foto Mia Lindgren


Pekarna snurrade i Elinas händer och visade tydligt åt vilket håll vi skulle gå. Vi gjorde som pekaren sa: letade i knäckebrödsburken, under täcket och i knivlådan men laddaren låg ingenstans. Till slut gav vi upp och tänkte att vi fick leva utan telefon framöver. Men så imorse, till frukost så låg det prydligt hoprullat bakom müsliburken en liten vit sladd som inte alls såg särskilt bortkommen ut, bara placerad på en ologiskt plats. Telefonen blev glad och vi också.

torsdag, 05 juli 2012

Bli en kulturarvsbärare!

mia gräver foto elina holmgren heliga hembygd



Gräv en grop.


hittat ett fornminne foto elina holmgren heliga hembygd


Leta efter kulturarv.


fornminnessamlingen foto elina holmgren heliga hembygd


Välj ett kulturarv från din samling och rengör det med en pensel. (Vi valde ett ben från en ko som berättar om vår hembygds rika mjölkproduktion).

 
forgyller fornminne foto elina holmgren heliga hembygd



Synliggör kulturarvets höga värde genom att sätta fast bladguld. Limma sedan en broschnål på kulturarvets baksida för att på ett enkelt sätt kunna bära det med dig.

 

kulturarvsbarare foto mia lindgren heliga hembygd




Bär kulturarvet!

Sida 2 av 2